Welcome to Gaia! ::

Plan

Spiritplane, ett diffust plan. Det är platsen där nya själar föds och den första platsen själar kommer till när deras kroppar dör.

Deathplane, ett mörkt plan. Det är platsen dit själar som genomgått livet anländer för ett mer "slutgiltigt" öde. På någon obestämd plats i detta plan existerar de dödas stad Adaras.

Godplane, det är ett ljust plan. Det är platsen där gudarna samlas.

Sea of Essence, ett magiskt plan. Se Lars god tråd för detaljer.

Timeline

Before Time (innan skapelsen)
Realm of life skapas (Daniel)
Rasen Velarier Skapas (Daniel)

Världen skapas

The beginning (efter skapelsen men innan första eventet)
GC WF - 01 skapas (Nils)

The creation stirs
Realm of life kopplas till gudaplanet/världen (Daniel)
Gruppen valderguiser skapas (Daniel)
Gruppen blodmossor skapas (Daniel)
Lesath skapas (Nils)
Sea of Essence skapas (Lars)
Rasen Atharer skapas (Lars)
Gruppen Ether bestar/Levande besvärjelser skapas (Lars)
Guldklocka skapas (Nils)
Maferus Voidworm skapas (Daniel)


Another year passed
Sten blodmossa skapas (Daniel)

Dawn of War
A pleasing gift (Daniel)
Rasen Homovelarie skapas (Daniel)
Rasen al Asad skapas (Nils)
Rasen Narim Velaris skapas (Daniel)
Divine Inspiration (Lars)
Divine Inspiration (Daniel)
Leviathan skapas (Daniel)
One step ahead (Daniel)
Bad Harvest (Daniel)
Rise of Undeath (Lars)
Blod blodmossa skapas (Daniel)

A dark new age
Absylon skapas (Daniel)

Natural continuation
Seer Stone skapas (Nils)
Soldiers race improvement (Daniel)
A collective mind race improvement (Daniel)
Natural cleansing (Daniel)
Voice of God (Lars)
Svart Valderguis skapas (Daniel)

When worlds collide
The Pyramids of Changes skapas (Lejon)
Argaion skapas (Allansson)
- Time rift (Daniel)
Anachronismus Infinitus skapas (Allansson)
Chrysarch skapas (Allansson)
Aquatisk blodmossa skapas (Daniel)
Rasen Sylon Velarie skapas (Daniel)
Gruppen Livs incarnationer skapas (Daniel)

New Arrivals
Mef och Arus skapas (Daniel)
The Great Rejuvenation (Allansson)
The Green Colossus skapas (Allansson)
Rasen Mitra skapas (Allansson)
Sylon skapas (Daniel)
Speech of the Ancients skapas (Allansson)
Arcane Magic skapas (Allansson)
Röd Helande Dryck skapas (Allansson)

Common Enemy
Rasen Aero Velarie skapas (Daniel)
- Stars to Death (Nils)
Tablet of Ominous Foreboding skapas (Allansson)
- Rust to dust (Daniel)
- Stardust (Nils)
- Stardust to rust (Daniel)
- Safe passage (Allansson)
Ademantiv Blodmossa skapas (Daniel)
- Ademantiv Blodmossförstörande Gas (Allansson)
Coldfire skapas (Allansson)
- Parasitic bond (Daniel)
- Protection of the Learned One (Allansson)
Stjärnjade skapas (Nils)
Ancient Scrolls of Arcane Knowledge and Practices (Allansson)
Blue Potion of Waterbreathing skapas (Allansson)
Sword of Aeons skapas (Allansson)
Lejons realm skapas (Lejon)

The World Moves On
Portalstenar skapas (Lejon)
Ice Rose skapas (Allansson)
Serimaria skapas (Allansson)
Iionor skapas (Daniel)
Gruppen Asura skapas (Allansson)
Ending Infinity (Allansson)
Muandors ägg skapas (Daniel)
al Asad ka Maqbara skapas (Nils)
Bringing the world together (Daniel)
Act of Compassion (Nils)
Ademantiv Blodmossa skapas (Daniel)

Cause and Effect
A light in the darkness (Allansson)
Breeding (Daniel)
Ökenblodmossa skapas (Daniel)
Restore what is lost (Daniel)
Dreams of Betrayal (Daniel)

Dead or Alive
Tower of Ascension skapas (Allansson)
Marin upphöjs (Allansson)
The coming of the Horde (Daniel)
Profetian (Daniel)
Promise of power (Daniel)
Enigma Halls skapas (Lars)
Rasen Drakar skapas (Lars)
Ze'ev upphöjs (Allansson)
Rasen Aero Velarie skapas (Daniel)

Kings and Queens
Rasen Gor'dahn skapas (Johannes)
Adaras skapas (Dennis)
Limianerna skapas (Dennis)
De Bruna skapas (Dennis)
De Vita skapas (Dennis)
Demiguden Aidrenna skapas (Dennis)
- Den Första Vandringen påbörjas (Dennis)
Tenerans Lag skapas (Dennis)
Rasen Nattsökarna skapas (Johannes)
De Svarta skapas (Dennis)
Demiguden Ganarim skapas (Dennis)
Blackflame Fortress skapar (Lars)
Gruppen Liches skapas (Lars)
Demiguden Lady Akra Blackflame skapas (Lars)
Aetherisk Blodmossa skapas (Daniel)
Voice of God (Lars)
Cry of Life (Daniel)
Act the way is shut (Daniel)
Unity (Daniel)
Birth once Again (Daniel)
Livets mörka sida (Daniel)
Bridges (Nils)
Rena plågan (Nils)
Månblomster (Allansson)
Magic Field Capacitor (Allansson)

ytilaeR tilpSplit Reality
- De Svarta Skeppen (Dennis)
Limianerna får rasförbättringen "Terenans Gåva" (Dennis)
Varelsen Orgoth skapas (Dennis)
Demiguden Beilen skapas (Dennis)
Platsen Palace of Quo skapas (Dennis)
al Qitta (Nils)
- För att få dem tillsammans (Nils & Allansson)
Bloodmoon skapas (Daniel & Lars)
Dödens Klocktorn skapas (Dennis)
Demiguden Captain Vale Gravemist skapas (Lars)
Blodsvandrare skapas (Daniel)
Kungliga Blodslinjens Grupp skapas (Dennis)
-Den Andra Vandringen sker (Dennis)
Market of Souls skapas (Dennis)
Dödsrankan skapas (Dennis)
Dödsdalen skapas (Dennis)
-De Självständiga (Dennis)

Time goes on
Doppelgangers skapas (Lars)
Golems skapas (Lars)
Expanded Necromancy skapas (Lars)
Psykosensuellt Residuum skapas (Dennis)
Melianer skapas (Dennis)
Griia skapas (Dennis)
Transportstenar skapas (Dennis)
Nekraater skapas (Dennis)
Minnesafton skapas (Dennis)
Bloodwalkers / Blodsvandrare skapas (Daniel)
Hemovelarier skapas (Daniel)
Den Sorgsna Kvinnan skapas (Dennis)
För Kung och Fosterland! (Dennis)

Inspiration
The begining of the end (Nils)
För Fred of Folk (Dennis)
Dreams of War (Lars)
Skräckväldets Slut (Dennis)
Demiguden Queen Mishanniathrix skapas (Lars)
The Black Bones skapas (Lars)
Whispers of Deceit (Lars)
Ras uppdatering (Lars)
Land Grab (Lars)

Anomaly
From Beyond the Clouds (Lars)
Dragon Lords (Lars)
The Banshee, improved(Lars)

Historia

Världen skapas.


The Creation Stirs

De förstfödda har vaknat runt den enorma sjön i Oriri's hjärta som de kallar Star Lake. De har lärt sig flera saker som att jaga, skapa primitiva vapen och till viss del bruka jorden. De stammar som har sina jaktmarker vid sjöns strand har även lärt sig att jaga fisk.

Stammarna på sjöns västra sida har efter en del stridigheter enats under en storhövding. Hövdingen har byggt ett hövdingasäte och runt det så har en liten stad vuxit fram: Staden Ark.

Stridigheterna har också lett till folkvandringar då alla inte velat ena sig och människorna sprider sig nu västerut och norrut på kontinenten.

Människorna dyrkar hitills jorden själv som en levande varelse som fött dem då de ännu inte sett några tecken på högre makter.


Another Year Passed

Riket av Ark fortsätter expandera genom att inlemma stammar längst dess gränser. De krigiska Arkerna utvecklar nya vapen så som bågen.

I öster stöter Arkerna på ett annat rike av människor som stoppar deras framfart. Riket av staden Gorheim, Gorerna. Relationerna mellan de två rikena är ganska spända.

I norr bildar de vandrande stammarna ett rike runt en utvald spirituell ledare efter att denna skådat ett heligt tecken i himlen: en fallande stjärna. Denna ledare har grundat en stad vid havet: Ichtar. Där väntar han på ett tecken från himlen om vad han borde göra för sitt folk.

I väster så har de vandrande stammarna stannat vid floden och slagit sig till ro. De har bildat ett råd med ledarna från varje stam så att ingen skall behöva erövra någon annan. Detta råd har grundat en stad, Dorhem. Runt denna stad så har de olika stammarna spritt sig till skilda jaktmarker.

En skinande port till en främmande och vild värld har öppnat sig i väster av Oriri. Där har en främmande monstruös ras flödat in och infesterat den frodande jungeln. Deras drottning har skapat för sig en Hive där hon samlar sina ståtligaste undersåtar och lägger sina ägg. Hon har kallat ut till sin gud som finns bortom världen om vad hans budskap är, vad skall de göra i denna främmande värld.

Den stora landbjörnen Hurd, en lesser god, har kallat ut till Stjärnguden om en allians. Han är mycket nöjd med det land som den guden skapat.

Ett flertal andra lesser gods har framträtt i världen. De har knutit sig till olika delar av världen. De är dock för svaga för att göra några märkbara förändringar på egen hand.


Dawn of War

Bergen i Gorheim är rika på malm och längst bergens sluttningar ligger mycket rå malm liggandes. Gorerna upptäcker att stenen blir mjukare när upphettad och att man då kan forma vapen av den. Gorerna formar de första rustningarna och vapnen av metall. Tekniken är dock primitiv och långsam, endast de starkaste goriska krigarna får vapen och rustningar av metall.

Krig bryter ut mellan Ark och Gorheim. Relationerna mellan de två har länge varit spända men när Arkernas schamaner skådar Gorernas nya vapen i en vision under Menas gyllene sken så anfaller de Gorerna. Ark är ett mycket större rike men gorernas nya vapen och hårdare folk ger dem en chans. Båda sidornas schamaner utför ritualer för att få andarnas och andra högre makters stöd till sin sida.

En spirituell organisation som kallar sig sökarna har formats i Ichtar. Detta efter att en ledare för flera generationer sen fått en vision från högre makter. Sökarnas mål är att finna det heliga landet som de tror ligger nånstans långt i väster. De är också övertygade om att man måste resa över havet för att ta sig dit. Då ledarna i Ichtar alla är präster inom sökarna så har mycket arbete lagts mot detta mål. Därför så har Ichtar utvecklat primitiva båtar som kan resa längst kusten. Båtarna drivs med hjälp av åror. De har också börjat bygga ett enormt skepp i huvudstaden som de hoppas skall kunna ta dem till det heliga landet. Bland sökarnas reliker så finns benen av den förste översteprästen samt tre kokosnötter.

Ichtar har kommit i kontakt med Ark i söder. Relationerna har varit relativt bra och en viss handel har uppstått där man byter fisk från havet mot diverse grödor, kött och skin.

Dorhem har kommit i kontakt med Ark i öster. Relationerna var till en början spända pga ländernas olika styrelse sätt. Dorhems folk är uppdelat i flera klaner som alla har en representant i ett råd medan Ark styrs av en överhövding. Relationerna har dock gradvis förbättrats, framförallt då Dorhem kom i konflikt med ett nytt hot i väster och då fick hjälp av Ark att bekämpa detta hot.

Krig bryter ut mellan Hive och Dorhem. Velarierna av hive expanderar skoningslöst sitt imperium i enlighet med sin guds obestridliga vilja. Det finns inga i Hive som avviker från den sanna tron. När de stöter på människorna av Dorhem så förstörs alla möjligheter till diplomati då Velarierna bara ser dem som annan sorts mat. Till en början var konflikten väldigt ensidig när Velarier gick fram obehindrat och dödade isolerade människobyar. Kriget har dock senare tippats till en jämvikt av flera anledningar:
1. Dorhem har fått militär förstärkning från Ark.
2. Velarierna ser inte konflikten som ett krig, mer som att de stött på en ovanligt aggressivt och farligt rovdjur.
3. Introducerandet av människoblod i det Velariska samhället har gett uppkomst till människo-velarier som lika ofta är emot konflikten som för den, detta har skapat inbördes oreda i Hive. Faktum är att många av dessa människo-velarier inte ens respekterar den sanna tron.

I väster så har Hive expanderat fram till havet. Velarier har där ätit fiskar och annat från havet och en del Velarier har nu gått ner för att leva under vattnet.

Skogarnas väktarinna Dryan, en lesser god, har kallat ut till Stjärnguden om en allians. Hon är mycket nöjd med de växter som den guden skapat.


A Dark New Age

Kriget mellan Ark och Gorheim blir utdraget och dödssiffrorna blir höga. Alla Arks tusentals soldater vandrar mot det redan bloddränkta fältet där alla Gorheims soldater tappert gräver ned sina fötter för att skydda sitt land. Det som till slut avgör kriget är när alla fallna krigare vaknar och börjar döda de levande, främst är det Arker som dör. Men senare då magikerna som kontrollerar de nya nekrotiska energierna och också styr de odöda låter makten gå till deras huvud så dödas soldater på båda sidor. Resultatet är ett blodbad och ur det blodbadet föds ett nytt rike som bildas runt en "kyrkogård" som är det långa krigets blodigaste slagfält: Mortira.

Under krigets sista år då de flesta soldater som är kvar på fälten mest vandrar planlöst genom ödelandet jagade av sina mörka minnen så syns på himlen ett omen. Det året passerar den mystiska jättemånen Aetheria nära världen och de karakteristiska åskvädren som då kan uppstå är extra starka och intensiva. Under dessa åskväder träder ny främmande ras ned till världen: Atharerna. Atharerna träder ned på de blodiga slagfälten mellan Ark och Gorheim. De har dragits dit av de extrema urladdningarna av magisk energi som skett där. När de upptäcker en ny magiform, necromanti, som de känner av sin guds handverk i så blir de facinerade. De sluter sig samman med de magiker som bildat Mortira och lär sig deras nya magiform, i utbyte så delar de med sig av grundläggande kunskap från Sea of Essence som sätter de Mortiska magikerna flera år framför andra länder i kunskap inom magin.

Gorheim börjar återhämtningen efter det grymma kriget. Efter att ha sett necromantins verkningar på de som använder den så förbjuds denna konst i Gorernas rike. kriget har dock gjort under för att främja Gorernas kunskap om metaller då det tvingat dem att framställa mer och bättre metall snabbt för vapen produktion. De kan nu göra hållbara svärd i olika storlekar från dolk till tvåhandade svärd. De kan också göra spetsar till spjut och pilar i metall. Gorerna har även upptäckt förekomsten av metall djupare inne i sten och har tillverkat verktyg såsom hackor för att utvinna metall som inte ligger direkt på ytan.

Ark är det landet som drabbats hårdast av kriget. Många av de odöda som skapades under kriget har vandrat djupt in i landet och skapat kaos. Återhämtningen har påbörjats men går långsamt. Stark inbördes oro råder i landet och den centrala styrningen fungerar mycket dåligt då den saknar soldater att uppehålla ordningen. Många större byar har börjat fundera på självständighet. Om tiden får gå så kommer stabilitet återvända till landet, men om något skulle drabba landet nu så kommer ett flertal uppror med största sannolikhet utbryta. De druider som hjälpt till i kriget har alla dragit sig tillbaka till mörka skogar och andra isolerade platser för egen kontemplation och är inte till någon hjälp.

Dorhem förlorade kampen mot de underliga monstren i väst. De blev övertagna byarna blev dock inte slaktade utan istället tillsattes underliga människor med drag av monstren i varje by tills alla klaner i Dorhem övertagits av dessa "korsningar". Rådet har blivit upplöst och alla klaners ledare (som är homovelarier nu) har svurit trohet till en Homovelarisk queen som gjort sitt bo i Dorhem. En stor grupp människor från Dorhem skyddade av de överlevande trupperna har dock flytt över bergen och bildat ett nytt rike där de hoppas vara säkra från dessa främmande varelser.

Hive har inte låtit den lilla konflikten med dessa nya underliga rovdjur, "människan", sakta ned deras spridning i världen. Det är trotts allt Fader livs vilja att de ska sprida sig i världen och bli starkast. De narim velariska bröderna ingår fortfarande i riket och har spridit sig i rev och andra grundare havsregioner. Nere i de djupa vattnen finns mäktigare ting och det är sällan nån återvänder från de mörka djupen. Homovelarierna har dock egensinnigt bestämt sig för att styra sig själva. The great queen i hive misstänker att det är något med att korsa sig med ett annat tänkande djur som skapar den här egenheten då detsamma inte hänt med dem som korsats med fiskar. Gåvan av druidism från Fader liv har ytterligare förstärkt drottningarnas plats i sammhället. Det är nu ännu farligare än tidigare att utmana en drottning och därför är de flesta drottningar mycket mycket gammla.

Sanctum är ett nytt rike av ättlingar till Arkiska soldater och folk från Dorhem som flytt upp i bergen söder om Dorhem. De har där funnit en platå med oändligt stora öppna slätter där stora flockar av djur springer fritt. De har bestämt sig för att leva mer fritt som förr i tiden och inte stanna på en plats länge. Riket består därför av vandrande stammar som flyttar sig med de stora flockarna på platån. Deras enda gemensamma knutpunkt är en enorm stencirkel där de olika stammarnas schamaner samlas med jämna mellanrum för att utbyta nyheter och besluta saker. Denna mötesplats kallas Sanctum.

Ichtar i norr forsätter sitt sökande efter det heliga landet. Det stora skeppet som de kallar Starfinder har åkt ut från Ichtar, i skeppet så finns landets främsta profeter och teckentydare som varje natt spanar mot himlen för att låta stjärnorna leda dem till det heliga landet. På skeppet har man också tagit med en av de heliga kokosnötterna för att bringa lycka. Även de Ichtarier som inte är del i sökarna tror väldigt mycket på järtecken och är mer eller mindre vidskepliga, särskilt de som åker mycket på skepp. I på en ö som Ichtarierna funnit under sitt sökande så har ett nytt tempel byggts. En grupp profeter lever där i isolation och spenderar hela sina liv åt att folka stjärnorna och försöka förstå vad gudarnas tankar är. En av de heliga kokosnötterna har flyttats till det templet. Ibland vid vissa speciella tillfällen som när Aetheria passerar nära eller när Mena är full så kan man ta en flisa från koksnöten och bränna som rökelse för att framkalla visioner om framtiden eller andra sanningar.

På en annan kontinent som vissa refererar till som "det heliga landet" så har en ny ras rest sig från slätterna, Al Asad. Efter att ha levt ett tag i oberoende flockar med starkt bestämda revir så har man till slut bestämt för att utse en äldste. Det är nämligen så att dispyter är vanliga av olika anledningar från allt om vem som har rätt till vart gränsen för ett revir går. Dessa dispyter löses oftast på traditionellt och rättvist sätt men så är inte alltid fallet. Denna äldste utses då för att döma i dispyter som ej kan lösas på egen hand. Så han är den som kan mest om lagen och traditionerna. Den förste äldste som valdes hette Shar och när han dog så reste man ett röse över honom en platsen förklarades efter det till samlingsplats för alla sådana rådmöten i framtiden. Shars flock utvaldes som skyddarna av Shar och ingen annan flock fick gränstvista med dem. Shar har sedan blivit mittpunkten i ett rike av flockar som styr sig själva men vid svårigheter eller andra större beslut så enas de under den äldstes ord.

På en annan planet som vissa tror endast är en jättemåne, Aetheria, så har de brutala Velarierna trätt ut genom ännu en mystisk port till platsen bortom världen. De har därr spridit sig fritt då ingen direkt konkurans finns på denna harmlösa värld. Den första drottningen har dock styrt med järnhand sen början och konstant samlat alla nya drottningar till samma plats ordnade under sig. Innan hennes död utsåg hon den starkaste druiden under sig som efterföljare och så har de fortsatt. Alla drottningar är därför fortfarande samlade där i ett Cluster dit en oräknelig mängd drönare bär lik efter lik som inkuberas i en enorm äggkläcknings kammare. Resultatet har blivit att den omedelbara omgivningen runt kluster har en tota avsaknad av liv då Velarierna dödat allt.

Den stora havsormen Undin, en lesser god, har kallat ut till Livets gud om en allians. Han är mycket nöjd med de saker den guden skapat i haven.

Mörker guden Fallis, en lesser god, har kallat ut till den mystiska allseende guden om en allians. Hon är mycket nöjd med den hemska handling han utfört.


Natural Continuation

De handlingar som begås dagligen av de korrupta magikerna i Mortira har gått för långt i deras grannars ögon. Rikena Ark och Gorheim har återhämtat sig och de har nu slutit en allians för att krossa riket av nekromantiker och energivarelser från en annan värld. Gorerna lär Arkerna konsten att forma metaller och Arkerna visar Gorerna hemligheten bakom druidism.

Många gorer anser att föra krig mot Mortira är ett misstag. "De har den allseendes välsignelse" säger de. Det sker därför en stor folkvandring upp i bergen där ett enormt fort byggs. De kallar fortet Berghol och bortom det så grundar de ett nytt rike i bergens karga men säkra vidder. Riket består av en rad stora byar spridda i bergen. Varje by är som ett eget litet fort med mur och torn etc. Borgherren i Berghol är rikets överhuvud men varje by styrs individuellt av dess borgherre.

Dorhem förhåller sig fredligt med sina grannar. De handlar mycket med Ark och försöker verka så oskyldiga som möjligt. Medan så går fler och fler Homovelari i hemlighet över gränsen och infiltrerar olika byar i Ark. Några homovelari har också försökt följa efter de som vandrat över bergen och bildat Sanctum men alla som försökt har ofrånkomligen dödats då folket av Sanctum är väldigt misstänksamma mot främlingar.

De vandrande stammarna av Sanctum är endast löst ihophållna av rådet av Schamaner. Många stammar har därför vandrat söderut och spridit sig i de torrare marker som finns där. Inget nytt rike har dock bildats.

Hive frodas. Velarierna sprider sig över kontinenten som en pest. Norrut och söderut längst kusten så lägger de mer och mer mark till sina domäner. I norr så har de återigen stött på människan. Här så verkar människan (som alltid kommer på underliga saker) resa på saker byggda av trä som ligger på vattnet. Det är dock en väldigt liten konflikt. Några velarier har börjat tagit sig upp i bergen och anpassat sig till att leva där uppe genom att reproduceras från djur som lever där. Den extrema expansionen av Hive har dock fått riket att knaka i fogarna. Riket blir mindre och mindre centralt styrt då drottningar som lever långt bort ibland inte ens vet om överdrottningen i Hive. Risk för uppror och splittring av riket ökar.

Skeppet som åkt ut från Ichtar försvinner på haven och hörs inte ifrån igen. Utan vägledning så åkte det för långt norrut och krockade med ett isberg. Efter några år så har skeppet fryst in i isberget som fastnat på nordpolens kust. Där inne i isblocket så vilar fortfarande en av de heliga kokosnötterna. Sökarna får en splittring inom sin kyrka. Det finns dels de som fortfarande tror på huvudbudskapet att finna det heliga landet. De kallar sig fortfarande sökarna och är främst goda skeppare och upptäckare. Sen finns det de som tror att det heliga landet bara är en metafor för att söka efter lycka i världen. De kallar sig Starister och tror fortfarande på järtecken och olika vidskepliga saker om vad som bringar tur eller olycka. Skepparna i väst som stött på velarier tror att det är monster skickade av onda makter för att förhindra dem från att finna det heliga landet. De slåss med helig nit mot dessa monster.

Klanen Shar har med tiden fått större ansvar inom det växande riket med samma namn. De är nu även budbärare av tidelser till de olika flockarna som sprider sig vidare och vidare på Lasath. Sharoh och Sharim, som betyder "son av shar" och "dotter av shar" respektive har blivit hederstitlar för alla kvinnor och män födda in klanen Shar. De behandlas med stor respekt och är de enda som obehindrat kan resa igenom alla flockars territorium. När en av klanen Shar reser med tidelser så kan de även dömma i konflikter och tvister hos flockar de passerar. De västligaste flockarna har nu kommit bort från savannen till djupa djungler.

På Aetheria så expanderar riket Cluster allt mer och huvudstaden som namngett riket växer sig också allt större. Runt staden sträcker sig nu ödemarkerna flera kilometer. En mindre revolt har även skett i staden. Efter dess upplösning så hade en ny sorts velarie bildats. Under revolten hade nämligen alla drottningar slagits mot varandra och i slutändan så hade en drottning konsumerat alla andra. Denna drottning har nu växt till en super drottning. Denna drottning är större, vackrare och besitter oanade druidiska krafter. Hon kan för vad alla vet leva i evighet. Hon verkar också har förmågan att kontrollera vilka sorts velarier som kommer från hennes ägg eftersom inga fler honor fötts sen hon kom till. Alla honor som blivit till drottningar efter detta har förts till huvudstaden och konsumerats av drottningen. Vissa av hanarna som hon skapat har blivit extra starka och fungerar som hennes elitvakt.


When Worlds Collide

Arks och Gorheims trupper svärmar in i Mortira. De odöda armérna faller snabbt framför deras kalla stål. Dock så verkar kriget ta hårt på moralen, ett flertal generaler och ledare avrättas för förräderi då de påstår sig fått visioner från gud och att trupperna omedelbart måste dras tillbaka. Trupperna sluter sig tillslut runt huvudstaden Mortira och tränger snabbt igenom dess försvar. Staden verkar tömd på alla nekromantiker. Men trupperna hinner inte kontemplera detta länge innan ett blixtrande grönt sken lyser upp hela himlen. Gröna blixtar går från horisont till horisont och ett obeskrivligt hemskt vrål hörs. Vissa faller döda ner bara av detta hemska ljud och de som överlever önskar att de också dött. Ur himlen slingrar sig Mefarus the void wurm i all sin förskräcklighet. Landet bävar då han slår ned i det och inom kort så är staden uppslukad tillsammans med Arks och Gorheims arméer. Mefarus fortsätter därefter sitt verk genom landet.

Strax efter det mystiska försvinnandet av alla Atharer från landet så får många av nekromantikerna i Mortira en vision från gud som talar om en kommande dom över Mortira. Ett hemligt rådslag hålls där alla de trogna nekromantikerna tillsammans kastar en ritual som ger dem ett märke på sin högra arm som endast kan ses av andra nekromantiker. De svär att skicka detta märke vidare till alla de lär upp i konsten så att alla de trogna skall kunna finna varandra. Efter det så lämnar de det döende landet och sprider sig i alla riktningar till andra länder under förklädnad. Därefter kom Mortiras dom.

Atharerna i Mortira får veta att landet är dömt och lämnar det. Några reser västerut till Ark för att lära sig Druidismens konst. Andra reser österut för att finna det land som deras gud talat till dem om dessa finner tillslut landet i bergen, Berghol. Den sista delen av Atharerna stannar för att se till att denna dom som ska drabba mortira inte sprider sig längre. Dolda så bevittnar de kommandet av Mefarus. De inser snart att Mefarus våg av förstörelse inte kommer bli begränsad till Mortira och använder därför alla sina krafter till en ritual som bannlyser Mefarus tillbaka till det void han kom ifrån och förbannade honom också med sina sista andetag (då denna ritual tog all deras energi så att de dissiperade) så att Mefarus från den dagen alltid kände själarna från de människor han slukat brinna som eld i hans inre.

I nordväst, långt från Mortira så krigar Ichtar och Hive vidare. Sökarnas kyrka i Ichtar har nu fått ett krigarkast som dedikerar sig fullt ut åt utrotandet av alla fiender som står i vägen för finnandet av det heliga landet. Hive har nu börjat ta hotet från Ichtar på mer allvar och många Velarier svärmar upp från söder för att slåss i norr. På det stora hela så vinner Ichtarerna och trycker tillbaka Velarierna.

Människorna i Dorhem har blivit trötta på att leva i förtryck. Detta tillsammans med det faktum att grannlandet Hive försvagas av sitt krig i norr gör att människorna sluter sig samman och gör uppror mot sina onda Homovelariska förtryckare.

Super drottningen i Cluster har kännt av sina systrar på den andra planeten, Ver'Nestorian. Hon har tänkt och bestämt sig för att de är svaga, därför måste de dö. Hon plottar nu att få över sina barn till den andra planeten för att utrota sina svaga systrar. Velarier i cluster har tagit sig upp på höga berg där de dödat och lagt ägg i flygande ting...

I söder så sprider sig människorna ut i öknarna, nya riken kan komma att grundas snart. Särskilt om en gud skulle ge dem ett tecken eller dyl.

Seglarna av Ichtar har funnit ett nytt land i väst. Små kolonier har börjat grundats men inget stort än. Det de landstigit på är Absylon. Några Narim Velarier har också tagit sig över till reven på denna kontinent.

Alla andra riken växer och utvecklas de med. Många präster i de olika rikena ber efter vägledning från himlen.

Hurd vill byta sida till liv guden då han nu är den som skapat mest land.

Smides guden Pyros, en lesser god, har kallat ut till stjärnguden om en allians. Han är mycket nöjd med det föremål denna skapat.


New Arrivals

Mefarus, den stora voidwurmen har slitits itu och dött då en ny lesser god föddes i hans innre. Ur hans två likhalvor har dock två nya voidwurms fötts.

Ark och Gorheim har återigen gränser till varandra. Deras förhållande är nu bättre tack vare deras gemensamma krig och horribla förlust mot Mortira. Vid deras gräns så reser de ett monument över de fallna som står vid den stora sjöns strand. Monumentet är en enorm monolit i svart sten med denna text inlagd i metall:
"Till de som gav sina liv för att skydda oss från mörkret"

Ichtarerna fortsätter att gå segrande i kriget mot Hive. Sökarnas krigarkast har blivit duktigare och duktigare på att döda Velarier. Det är några som menar att man borde slut kriga då man nu nått kusten mot väst, de menar att vägen nu är klar. Andra menar att det är deras heliga kall att dräpa dessa Velarier och att om man gör så så kommer vägen till det heliga landet visa sig. Den senare gruppen stöds av de högsta profeterna i huvudstaden som blickat in i stjärnstenen (den blå stenen som föll från himlen) och där nyligen sett anletet av ett hemskt främmande monster. Detta måste vara ett tecken att monstren kommer leda dem till det heliga landet. Ichtar börjar dock bli så stort att det är nära en splittring då folken i öst börjar känna sig mindre och mindre sammanlänkade med resten av riket.

I Hive så har fler gått ifrån sin gud. Det blir vanligare att Velarie samhällen som är längre från Hives centrala kontroll går tillbaka i utvecklingen till att bli endast lite mer än vanliga djur. Detta beror förmodligen på rikets enormhet så att ingen riktig organisation kan infinna sig hos detta våldsamma folk. Många drottningar har också varit distraherade av en okänd oroande närvaro på den mystiska månen som passerar vart tionde år, som om någon framtida dom väntar dem där.

I västra Shar så har en Al Asadi funnit en underliga blå sten i en grotta. När han blickade in i dess inre så såg han underligt hårlösa humanoider klädda i underliga kläder. Han tog med denna sten till den utvalda klanen där de visa fick studera den. Man har kommit fram till att detta måste vara något som guden givit dem, även fast de inte lyckats förstå dess syfte. Likväl så hålls detta förmål i hög aktning (så hög aktning som ett föremål nu kan hållas, det är trotts allt bara ett föremål).

Många framstående magiker har trätt fram i Berghol efter Atharernas anländande där. Atharerna är i hög aktning i alla Berghols städer. Det finns dock endast en Atharisk borgherre men det beror mer på Atharernas natur än att folket är ovilliga att ha Athariska ledare.

På den andra planeten i Cluster så bidar drottningen sin tid. Hon låter sina barn föra så många olika djur till henne som möjligt och strävar efter att skapa nya bättre velarier för att tjäna hennes syfte. Hon börjar också minnas en viss uråldrig ritual för att komma till en annan plats varifrån hon skulle kunna komma åt dessa irriterande drottningar på den andra planeten vars tankar konstant surrar i hennes inre.

Sylon velarierna har trätt fram på Absylon på den lilla ön i Clutch. De har döpt sitt lilla rike till Clawu efter deras första drottning. Riket har en överdrottning som vördas av alla som en ikon för deras folk. Nästa drottning väljs alltid utifrån perfektion i kropp och sinne. Drottningen leder inte folket utan är endast en icon, en förbild att se upp till. Sylon velarierna har alla så pass bra samhälles känsla att mycket lite auktoritet krävs. De lever ett fridfullt och anspråkslöst liv och funderar över världens mening.

Människorna i Dorhem har överkastat sina förtryckare. Genom hela landet så har Homovelarier jagats ner och dödats skoningslöst. Denna revolution har effektivt rensat landet från alla homovelarier som inte är extremt människolika. Detta har gjort att de homovelarier som fortfarande finns kvar dödar all avkomma som inte är tillräckligt människolik. Dorhem har nu enats över den krigsherre som ledde revolutionen och krig har förklarats mot deras ärkefiende, Hive.

Ett nytt land har bildats i sydväst från en del av de stammar som vandrat från Sanctum. Det började nämligen härja krig mellan stammarna i väst och de började därför bygga fort på försvarbara platser för att skydda sig från sina fiender. Detta gjorde att stammarna upphörde att vara nomadiska. Ett jämviktsläga infann sig mellan de stridande parterna när en av stammarnas städer blev väldigt stor och välbyggd som om den vore hundra år gammal och dess invånare blev flera. Denna stad heter D'sirit och hade blivit flyttad ett gudaår bakåt i tiden. D'sirit besegrade snabbt sina fiender och tog kontroll över de omkringliggande markerna. Det finns många filosofer i D'sirit som funderar över tiden och historien och ödets flöde. D'sirit leds av en präst som slutat åldrats av någon anledning som om han vore fast i tiden. Ingen har lyckats tagit hans plats då han alltid verkar medveten om vad som kommer hända.

Sanctum har blivit lita mer sammanknutet då schamanrådet bestämt sig för att skicka krigare för att hjälpa Dorhem i deras krig mot fienden Hive.

Himmels guden Sih, en lesser god, har kallat ut till den namnlösa guden som skapat den flygande kontinenten om en allians. Han är mycket nöjd med att saker och ting flyger uppe i luften med honom.

Mån guden Mena, en lesser god, har kallat ut till den som skapat pyramiden i underjorden. Hon är mycket nöjd med det mystiska magiska templet.


Common Enemy

Ark och Gorheim har nu knutit starka vänskapsband. De goda förhållandena skulle nu kunnat låtit de två krigiska rikena leva i frid ett långt tag om det inte vore för nyheter som når dem från olika håll. Dorhem, Arks granne i söder är översvämmat av monstruösa Velarier som de nyss lyckats befria sig ifrån. Det mäktiga Ichtar, Arks granne i norr har i många generationer nu krigat mot monster i den fjärran västern som verkar vara dessa Velarier de med. Ark och Gorheim bestämmer sig för att inte stå passiva. De samlar sina gemensamma styrkor och går in i Dorhem för att driva tillbaka dessa monster. I armén tågar även många Atharer som vet att dessa Velarier tjänar samma gud som framkallade tomhetens mask. Armén försöker även få med sig fler allierade. Berghol, riket öster om Gorheim vägrar då deras filosofi är att förkasta krig. Det kommer dock några frivilliga legosoldater därifrån. Sanctum i söder slåss redan och deras trupper sluter sig givetvis till Armén. Dorhems egen armé är förgjord och alla invånare i Dorhem slåss redan för sina liv. Efter flera generationer av förtryck och krig så finns det inte längre någon invånare av Dorhem som inte är veteran i att kriga mot Velarier, de som inte är det är döda.

Hive är i kaos. Världen tycks ha enats mot dem. Arméerna vid deras norra och östra gräns är alltför stora för att de skall ha någon chans. Förutom det så verkar den oroande närvaron på den mystiska månen blivit starkare, klarare. Hive's dom drar närmare och så även den utvaldas upphöjning.

Ichtar har tämjt den svarta valderguisen och deras elit velariedräpar trupper har börjat använda den i strid. Ironiskt nog så fick de idén från Velarierna själva. Ichtar börjar dock bli för stort för att kunna styras centralt från en stad. Riket kommer med största sannolikhet splittras i två eller fler provinser inom kort.

På den andra planeten i det enorma Cluster så blickar den utvalda ned på Ver'Nestorian. Hon ser deras futtiga krig. Hon ser sina systrar misslyckanden med att slå ned dessa förvuxna apor. Hon vänder bort sitt sinne med förakt och blickar innåt. Hon kan känna hemligheten pulsera i hennes blod. För varje dag som går så växer hon sig starkare och hemligheten drar sig närmare ytan i hennes djupa uråldriga medvetande. När den når ytan så skall hon träda in i sina guds rike och där skall hon få sin rättmätiga plats. Då skall hon visa sina ynkliga systrar hur man hanterar ynkla små apor som människorna.

Riket Shar täcker nu nästan hela Lesath. I väster så har det nått fram till sjön Ruchba och bergen bortom. I öster så har det nått fram till den yttersta piken i öst. Traditioner har hållit upp mot tidens tand bra i Shar och man lever fortfarande indelade i klaner, de har dock utvecklats och blivit mycket större. Man kan nu bli upptagen i andra klaner genom acceptans ritualer. Det sker därmed ett mycket större utbyte av medlemmar mellan olika klaner. Man kan även bli accepterad till den heliga klanen, Shar. Men detta är något som är reserverat för endast de starkaste, snabbaste, visaste, dvs de främsta representanterna i landet.

Clawu frodas under sin guds kärleksfulla beskydd. Dess tillväxt har dock avstannat då Sylon Velarierna inte känner behovet av att sprida sig något mer. Dessutom vill de inte vara för långt ifrån sin älskade sjö och sin guds tempel.

På den svävande kontinenten Argaion så finns ett rike. Ett rike som funnits länge, men samtidigt är helt nytt. Riket kallas Eternia. I Eternias mitt så står tornet Chrysarch. Det var när detta torn bildades för många generationer sen som det plötsligt steg ut ett folk ur kontinentens glödande kärna, Mitronus. De kallar sig Mitra efter kontinentens hjärta. När de tog sig ut på kontinentens gröna frodiga yta så fanns där redan en del byggnader. Det var som om folk varit där ännu tidigare och byggt dem. Det måste dock varit för länge sedan då allt var övervuxet. Med tiden då Mitra vandrade längre ifrån Chrysarch så upptäckte de staden Eternia. Den låg uppe på toppen av ett litet berg överblickandes en stor sjö. Staden verkar för fantastisk för att kunnat byggts med dödliga händer. Dess metalliska torn sträcker sig omöjligt högt mot himlen och dess källare går djupt ned i jorden. Idag så har Mitra spritt sig snabbt över ett stort område runt Chrysarch tack vare de färdigbyggda städerna som de funnit. I staden Eternia har man även funnit en enorm kupol gjord helt i adamantium. Insidan av kupolen är fullskriven av text och symboler på ett uråldrigt (eller?) språk. Av det man lyckats tyda så verkar texten vara en nedteckning av historien, både sådant som varit, och sådant som ännu ej skett. Även fast Mitra en gång trädde ut ur Mitronus så kan de ej minnas vad som fanns där inne. De som åter trätt in i Mitronus har ej återvänt.

D'sirit expanderar sakta men säkert sitt territorium och inlemmar alla stammar de finner i sitt växande rike.

På ett annat plan så finns Atharernas rike Thar som är det rike alla Atharer ursprungligen tillhör. Detta är endast löst styrt då de flesta Atharer har mycket starkare lojalitet mot sin Kult än mot någon högre styrande makt.


The World Moves On

Det största kriget som världen hittills skådat är över. Hive har besegrats och drivits tillbaka av de allierade mänskliga rikena. Fälten var täckta av döda, både Velarier och människor. Men eftersom generation passerar så går världen vidare och en ny ordning infinner sig...

West Alliance är ett förbund mellan rikena Iarthar och Vigil.
Vigil är resterna av människornas allians. Det är soldaterna som stannade kvar för att se till att Velarierna ej återvände. Det är de vilsna invånarna av Dorhem som inte klarade av att stanna kvar och återbygga sitt hem. Det är vandrare från Sanctum, från Ichtar, från världens alla hörn. Vigil är människornas vaktpost mot ondskan som fick dem att enas till en gemensam makt en gång i tiden. Vigil styrs därför på ett extremt militaristiskt vis. Ledningen består av ett flertal starka krigsherrar och under dem finns löjtnanter, officerare etc.
Vigils allierade Iarthar var tidigare den östliga delen av det enorma nordliga riket Ichtar. Iarthar leds av en militaristisk falang av sökarna. Deras enda riktiga kall är att finna och dräpa monster för att på så vis komma närmare det heliga landet vilket är deras namn på paradiset i efterlivet, reserverat för dem som tjänat troget och dräpt många monster. Kyrkan består av flera kast: Handen, är krigare som ägnar sig åt träning och drar ut för att slåss mot de fysiska monstren ute i världen. Ögat, som ägnar sig åt att förhöra och avrätta kättare, de slåss mot monstren i sinnet. Skuggan, de arbetar tillsammans med handen och ögat för att finna de dolda monstren.

Arkan Alliance är ett förbund mellan rikena Ark, Dorhem och Gorheim.
Ark har tack vare sin centrala position blivit ett rike av handel och utbytande av idéer. Det är landet med flest kulturer, rikast handelsmän och störst bibliotek. Det är i ark som förbundshallen finns där ledarna från alliansens tre riken möts och håller rådslag. Ark leds fortfarande av en enväldig krigsherre men han har numera överlåtit beslutandet av de flesta frågor till ett råd av framstående lärda och handelsmän.
Gorheim har blivit alltmer framstående i att arbeta med metaller. De har nu börjat gräva tunnlar in i bergen för att komma åt mer djupliggande metaller. De har då börjat hitta mer sällsynta metaller som silver, guld, mithril och adamantium. Gorheim är också alliansens gräns mot riket Berghol som mycket handel bedrivs med.
Dorhem är det svagaste av alliansens riken. Det är litet mer än en stat av bönder. De har dock insisterat på att vara ett eget land då de fortfarande minns anledningen att deras förfäder flyttade dit. De leds enligt gammal tradition fortfarande av ett råd. Rådet har nu en utsedd representant som är den som för rådets talan i förbundshallen.

Ichtar blev slutligen för stort för att kunna styras centralt. Den västliga och östliga delen av landet förklarade sig självständiga, de blev Iarthar och Airther respektive. Kyrkan i Ichtar är fortfarande den styrande makten och deras mål är oförändrat: De måste finna den tredje kokosnöten och där de finner den ligger det heliga landet.

Airther är en lös allians av ett otal hamnstäder. Riket "styrs" från den största hamnstaden som ligger i den enda lugna bukten längst kusten som av skepperna kallas Storm Coast. Den har fått detta namn då kraftiga vindar från östan havet ofta bloser in och kustens många rev och grund får vågorna att bli väldigt hög och farliga. Det är kort sagt en kust som inte är godhjärtad mot oerfarna sjöfarare. Det som håller riket ihop är deras gemensamma rättssystem. Är man en brottsling i en stad så är man det i alla städer. Skeppare får betalt för att föra vidare bilder på brottslingar och belöningar utlyses. Inget avtal finns dock mellan städerna om hur brottslingarna ska hanteras. Man kan därmed bli avrättad för ett brott i en stad och i en annan så blir man endast offentligt piskad.

Berghol har blivit alltmer avfjärmade från världen i sina berg. De enda nyheter de får är genom sin handel med Gorheim. De börjar anamma mer och mer Atharernas synsätt med att studera och lära sig. Detta leder till ett allt starkare avståndstagande från händelser i andra rikena. En stor anledning till att så få från Berghol engagerade sig i kriget mot Hive. Och de som faktiskt reste till kriget återvände aldrig mer till Berghol.

Sanctum har enat sig under en ledare. Det återvände nämligen en stark äventyrare från kriget mot Hive. Han var ståtlig, stark och karismatisk. En efter en så enade han alla stammarna och grundade en stad vid schamanernas samlingsplats. Mannen hade inte endast krigat mot Hive, han hade också rest runt i världen och samlat på sig mycket kunskap. Bland annat hade han funnit en viss skål med vatten på gränsen mellan Gorheim och Ark. Mannen hade välsignats med ovanligt långt och starkt liv. Med detta enade han som sagt Sanctum och fostrade även sin son väl som sedan tog över ledarskapet när han till slut dog vid hög ålder. På så vis är nu även Sanctum ett rike under en ledare.

D'sirit har nu spridit sig till att inkludera hela den sydöstra öknen på Oriri.

Hive har blivit besegrade i strid. Men än är kriget inte över. Ett nytt Hive har grundats under havets yta. Narim velariernas primitiva intelligens har utvecklats till den grad att de kan tänka ut rationella taktiker. Velarierna gör ofta räder från havet mot West Alliance, främst mot Vigil. De har även tagit sig över havet till en ny mystisk kontinent. Hive är långtifrån besegrat.

Shar tar nu upp hela kontinenten som kallas det Heliga landet av vissa, Lesath av andra. De har ännu inte begett sig ut till någon av de heliga öarna då de änny inte insett idén att skapa båtar av trä. Och som slättlevande varelser så är de inga fantastiska simmare. Faktum är att havet oroar många Al Asad som föredrar de öppna slätterna där inte mycket vatten syns till.

Sylon Velarierna i Clawu har slutat bosätta sig längre bort. Detta för att de inte vill vara för långt ifrån sjön där de föddes. Istället har de börjat införa begränsningar för födelse och försöker utnyttja landet effektivare för att inte behöva finna mer yta att leva på.

Eternia växer stadigt allteftersom folk vandrar och finner nya färdiga men tomma städer. Ingen av städerna är överväxta eller förstörda av växtlighet. Detta beror förmodligen på att alla byggnader har en viss halt av adamantium i sig. En stor upprustning skedde i Eternia då ett mörkt budskap gavs dem en magisk tavla i Chrysarch. Samtidigt började vad som skulle komma att kallas "den eviga stormen". Men efter att folk vakat efter fara år efter år, generationer passerade, så slutade folk att vaka. Man började ifrågasätta om man skall lita på sådana mystiska buskap. De kan ju trotts allt komma från vilken övernaturlig kraft som hellst, kanske en ond sådan. Då är det bättre att lita på sin egen intelligens och observationsförmåga. Folket av Eternia kommer säkerligen att vara mer skeptiska mot sådana budskap i fortsättningen.

I Cluster så genljuder salarna av den utvaldas skrik. Hon känner smärtan då tusentals av hennes barn dör av den ond stjärngudens förstörelsestjärna. Men när smärtan avtar så känner hon att den klarnat hennes sinne från de långa århundradenas fördunklande dimmor. Hon minns tillbaka, hon minns ritualen. Hon drar en droppe av sitt värdefulla blod och uttalar de uråldriga orden. Framför henne så öppnas en skinande port. Genom ljuset så ser hon den mytomspunna platsen. Deras födelses uråldriga plats, äldre än världen, äldre än tiden själv. Hon träder genom ljuset och lämnar Cluster åt sitt öde.

Kaos guden Erad, en lesser god, har kallat ut till stjärnguden om en allians. Han är mycket nöjd med de ting han hindrat från att komma till.

Mörker guden Fallis vill sluta sig till stjärnguden då hon finner hans kallblodiga dödande av tusentals varelser är mycket bättre än lite odöda.

Mån guden Beau, en lesser god, har kallat ut till stjärnguden om en allians. Hon är mycket nöjd med de vackra stenar han skapat.

Vinter guden Isafris, en lesser god, har kallat ut till Eruditius om en allians. Han är mycket nöjd att intresse tagits i de kalla pol regionerna.

Smides guden Pyros vill sluta sig till Eruditius då han nu skapat mer saker än stjärnguden.


Cause and Effect

En röd stjärna höjer sig olycksbådande, dess mörka ljus är ett dåligt omen.

Ett uppror sker i Sanctum. En mörk plot upptäcktes nämligen. Det visade sig att sonen till landets stora ledare hade slutit en pakt med strids guden Marm. Med kraften från pakten så hade han börjat hjärntvätta vissa utvalda nyckel personer i riket för att säkerhetsställa makten under sig. Sedan skulle han samla rikets trupper under sig för att anfalla Dorhem. Men planen uppdagades innan han byggt tillräckligt med stöd och i ett kort våldsamt inbördeskrig så tillfångatogs han och riket fick en ny ledare. Den blivande krigsherren hängdes i nattens mörker och ingen röd stjärna sken den natten.

Tharian Alliance har slutits mellan rikena Ichtar och Airther. I Alliansen så är de fria hamnstäderna av Airther fortfarande individuellt styrda men de organiseras från Ichtar och Sökarnas kyrkor byggs i alla Airthers hamnstäder. Under de slutgiltiga förhandlingarna så stoppades ett mordförsök på Ichtars överstepräst som ledde förhandlingarna. Man fann aldrig vem som skickat mördaren, men alliansen slöts. Mördaren begravdes i en omärkt grav och ingen röd stjärna lyste över hans begravning.

Arkan Alliance bryts då många förrädiska handlingar uppdagas. Det börjar med att misstankar kastas på Gorheims gruvdrift och handel med Berghol. Några säger att de försöker hålla de bästa metallerna från alliansen och att de smider planer med Berghol om att försöka ta makten ifrån Ark i alliansen. En undersökning görs som drivs av en neutral person från Dorhem utsedd av Representanten från Dorhems råd. Undersökningen bekräftar misstankarna. Strax därefter så mördas ledaren i Ark. Undersökningen av mordet pekar på att den skyldige kom ifrån Gorheim. Gorheim utesluts ur alliansen och krig förklaras mot dem. Än en gång tågar arméer mot den Ark - Gorheimska gränsen. Men den röda stjärnan lyser över den Dorhemska representanten och hans specifikt utvalda. De är en ny generation Homo Velarier som man knappt kan skilja från människor när de har kläder på sig. Den röda stjärnan har hjälpt dem att utkräva sin hämd för anfallet mot Hive.

West Alliance har drivit tillbaka de Velarier som gjort räder mot deras land. De gör nu en ny offensiv mot det som är kvar av Hive. Deras mål är att driva hela den Velariska rasen ned i havet. Iarthar har även funnit nytt land i väst där de grundat kolonier och börjat undersöka om det kan finnas Velarier på denna sida havet också.

Berghol har gått in för att hjälpa sina fränder och bröder i Gorheim mot Arkan Alliance. De har i sin tur bildat en egen allians: Holheim Alliance.

I D'sirit så har man funnit en underlig stenpylon i öknen. Man har skickat sina bästa magiker och mystiker för att undersöka föremålet. Man är på god väg att låsa upp dess hemligheter.

Hives expansion har stannat av något då de kommit fram till öknar. En öken innehåller mycket lite liv vilket gör det svårt för velarierna att anpassa sig till klimatet då liv är en förutsättning för deras livscykel och anpassning i alla sorters klimat.

Cluster skakas av inbördes strider. Riket har splittrats i två av de olika stridande faktionerna. Dessa två riken är i sig väldigt instabila men de har enats nog för att börja kriga mot varandra i alla fall. Den utvalda tycks fortfarande vara borta ifrån världen. Vad som händer med henne vet endast Fader liv.

Både Shar och Clawu fortsätter utvecklas i normal takt. al Asadi i Shar har börjat bosätta sig allt tätare vid den västra sjön då de känner en speciell frid där. Velarierna i Clawu har börjat en tradition där man en gång i livet reser och utforskar landet bortom sjön innan man kommer tillbaka för att slå sig ned för gott vid deras älskade sjö.

Riket Storm som Mitra har döpt sitt rike till efter deras första stad har nu skaffat en ny huvudstad. Det blev nämligen outhärdligt att bo i Storm som låg alldeles bredvid kristallernas torn. Den eviga stormen piskar konstant ödelanden runt tornet. De har nu grundat ett nytt Storm vid den västra sjön. Att bygga nya städer går långsamt för folket pga kontinentens mjuka och väldigt malmrika sten som inte passar bra för husbyggande. Det är en tradition att alla Mitra någon gång i sitt liv skall vallfärda till kristallernas torn och gå ned i dess djup till Mitronus för att se det heliga ljuset. Resan är dock farlig pga den eviga stormen samt den mystiska elektriska egenskapen hos tornets insida. Det finns några få profeter som bor i tornet och läser kryptiska profetior från tavlan som svävar i tornets mitt. De valfärdande tar med sig mat och gåvor till dessa eremiter.

Mån guden Beau lämnar stjärnguden då han ej gjort den vackraste skapelsen längre. Hon kan dock inte sluta sig till Eruditius pga alla onaturliga ting han skapat.

Hurd vill sluta sig till Eruditius då han nu är den som skapat mest land.


Dead or Alive

Olycka glöder ej längre på himlens valv, den har ersatts av den lysande stjärnan. Stjärnan med många namn. Ledslagarens stjärna som leder de godas själar till nästa liv och de ondas själar till det brinnande helvetet. Rättvisans stjärna som fäller dom över lagbrytare och skändare. Hoppets stjärna, Ljusets stjärna, Omens stjärna, Burning Glory. Men av alla levande så kallas den främst för, Skördaren.

I denna skördarens tid, tiden för den slutgiltiga domen, så dör gamla fejder ut tillsammans med soldaterna som stred i dem. Hälften av världens själar skördas för deras synder. Bland de döda finns mördare, våldtäktsmän, tjuvar, legoknektar, bedragare, lögnare, falskspelare och många andra med varierande synder på sitt hjärta. Men ur askan reser sig flammande liv. Velarierna väller fram i världen i allt större mängder. Både vanliga drönare och även bland kaoset av drönare så reser sig allt fler drottningar. De velariska rikena får allt svårare att hålla sig samman utom Clawu som begränsat äggläggningen för att inte få för många nya velarier.

I profetiska visioner efter att ledslagaren visat syndarna vägen till helvetet så får folk se sanningen. Ett stort antal kyrkor bildas runtom i världen där man försöker förstå gudarnas stora vilja samt ber böner om förlåtelse, bot och nåd till himlens grymma herrar. Dessa kyrkor är då främst dedikerade till Eruditius och Fallen Star.

Hives velarier decimeras först drastiskt av det heliga ljuset men därefter så ökar deras antal drastiskt av en mystisk välsignelse av liv. I desperat behov av mer levnadsyta så anfaller de sina försvagade fiender Vigil.

Det forna riket Cluster har nu splittrats i sammanlagt 4 delar. De ligger i fejd med varandra över territorium då mängden velarier först decimerats och sedan exploderat i antal.

I Clawu finns nu tre familjer av högborna från de tre raserna, människor, al Asad och Mitra. De lever i frid med sylon velarierna och deras kroppar har ej fått äran att vara kärlen till en kommande generation... än.

Storm påverkas inte nämnvärt av domen som ljusets stjärna fäller över livet. De mest upplysta Mitra har lyckats kombinera vissa mineraler de funnit i Argaions jord med varandra. De har då lyckats få fram ett nytt ämne som tycks brinna väldigt hett och i olika färger. De kallar detta ämne för eldpulver.

Kriget mellan Arkan alliance och Holheim alliance har avvärjts då Rättvisans stjärna fällde sin dom över de två alliansernas arméer. Fejden ligger dock kvar och gror. När rikena åter samlat styrka så kommer konflikten åter tändas.

De mäktigaste magikerna i D'sirit har till viss del listat ut hemligheten med de mystiska stenarna. De har börjat bege sig på upptäcktsfärder till olika platser i världen.

Ljus guden Veris, en lesser god, har kallat ut till Eruditius om en allians. Hon är mycket nöjd med hans försök att göra världen till en bättre plats.