Welcome to Gaia! ::

Index: Sida 1
Platser [001]
-Adaras [001A]
-Dödsdalen [001B]
-Palace of Quo [001C]
-Market of Sous [001D]

Limianerna [002]
-Terenans Gåva [002A]
-Melianer [002B]
-Naarer [002C]

Råttfolken [003]
-De Bruna [003A]
-De Vita [003B]
-De Svarta [003C]

Acts [004]
-Den Första Vandringen [004A]
-De Svarta Skeppen [004B]
-Den Andra Vandringen [004C]
-De Självständiga [004D]
-För Fred och Folk [004E]
-Skräckväldets Slut [004F]
-Insekter är Sämst [004G]

Demigudar [005]
-Den Kungliga Blodslinjen [005A]
-Aidrenna [005B]
-Ganarim [005C]
-Beilen [005D]
-Griia [005E]
-Merel [005F]
-Dreia [005G]
-Rhind [005H]

Föremål [006]
-Terenans Lag [006A]
-Dödens Klocktorn [006B]
-Psykosensuellt Residuum [006C]
-Transportstenar [006D]
-Den Sorgsna Kvinnan [006E]

Varelser [007]
-Orgoth [007A]
-Nekraat [007B]

Index: Sida 2
Växter [008]
-Dödsrankan [008A]

Airther-relaterat [009]
-För Kung och Fosterland! [009A]

Övriga[010]
-Minnesafton[010A]

[002]

Limian (Limianer)
Skapades ursprungligen på Dödsplanet.

[002A]


Historia: Limianerna har alltid bott i staden Adaras på Dödsplanet. De har varit instängda och cyniska, på gränsen till xenofobiska. Det var inte förrän en vilsen människosjäl ramlade fram till deras portar undrandes som Limianerna började fundera över vad som verkligen fanns där ute. Hälften av folket lämnade dödsriket för att bo på det fysiska planet. Det de inte visste var att de inte kunde komma tillbaka på annat sätt än genom att dö. Om de dog på det fysiska planet kunde de aldrig komma tillbaka dit igen. Ett liv är ett liv, och det finns bara en gång. Det är en regel de aldrig kan komma ifrån.

Fysik: Närmare 200cm långa, oavsett kön. Avviker sällan mer än 5-10cm från den längden. Väger sällan mer än 60-75 kilo och har svårt att öka i vikt. Hy varierar från porslinsvit till blek "vit" hy. Har kraftig hårväxt på huvudet som stannar halvvägs ner på ryggen och växer ut mycket snabbt om det skulle vara kortare än så. Har helt vita ögon. Är könsmässigt identiska med människor. De lever ursprungligen oändligt, då de är den enda arten som totalt saknar kontakt med Döden. Dock så blir de mer och mer anpassade till döden genom sitt liv på det fysiska planet. På så vis dör även de av sjukdomar, ålder och skador - det tar bara lång tid för dem att anpassa sig. Är de födda på det fysiska planet så lever de närmare 400 år.

Mentalitet: Limianerna är otroligt lugna. De räds inte döden, då de vet vad som väntar dem. De vet att när de dör kommer de åter till Adaras, och ser sin tid i det fysiska planet som en lång resa där de får lära sig om universums skapelser. De är filosofiska och tycker att världen är en underbar plats. De tycker faktiskt att diskussionen om Döden är ganska tråkig. De vet ju redan allt om den!

Limianerna har ett vackert talspråk och har enkelt för att engagera sig i andra kulturer. De lär sig inte saker snabbare än en människa, men de har lätt för att lägga ner den tid och energi som en otålig människa inte alltid orkar när det gäller att lära sig ting. De är relativt nya på det fysiska planet och har inte bildat någon uppfattning om allt som existerar där.

De förökar sig mycket sakta och ser kärlek som en grundpelare i deras samhälle. Att välja en partner för dem är som att väva samman sina själar. Därför är det förbjudet för en Limian att gifta sig i första skedet av sitt liv. En Limian som skapades på Dödsplanet får alltså inte gifta sig förrän de kommit till det fysiska planet. På samma sätt får de som föds på det Fysiska planet inte gifta sig förrän de kommer tillbaka till dödsplanet.

Därför är det många som får uppfattningen att Limianer som föds på det fysiska planet är promiskuösa. Det är inte helt och hållet lögn, då de vill uppleva mycket som finns i det fysiska planet. De ser sexuellt och socialt umgänge som ett sätt att få sin själ att växa.

Limianer avskyr lidande och vill att varelser ska få långa, goda liv innan de till sist möter det oundvikliga. Därför är Limianer mycket fredliga och har många skickliga helare. De dyrkar Döden och respekterar den, men skulle aldrig tvinga den på någon. Om någon önskar Döden, å andra sidan, så har de inga problem med att bejaka dess önskan.

Samhälle: Limianer försöker att förstå sig på det de inte förstår. De anser att deras själar växer med erfarenhet. Genom att utmana sin moral och sin godhet med att utsätta sig för världens ondska - och fortfarande hålla sig rena i själ och hjärta - kan de växa sig mentalt och själsligt starka. De hatar konflikter och försöker hålla sig på god fot med de flesta. Om de skulle tvingas ut i krig skulle de se det som en lycklig högtid där de fick chansen att försvara sin kultur - och ifall att de dör skulle de ändå bara få komma hem igen till hurraropen av deras fallna kamrater.

Limianer är mycket familjebundna. De är inte särskilt rasistiska av sig, utan lever gärna med människor och andra vänliga folkslag. De upprättar gärna handel och anser att all kunskap är god kunskap. De ser allting som kan utöka deras medvetande som positivt, vilket gör att det är fullkomligt lagligt med alla sorters hallucinogena droger bland dem.

När en Limian dör så är det en lycklig tid för familjen. En Väktare förklarar personen som välsignad (eller i enstaka fall, inte välsignad). Vid välsignelse vet familj och vänner att personen de kände var en ren själ, en god vän och släkting. De får bekräftelse på dennes goda avsikter och en hyllningsceremoni till den som vandrat vidare hålls i flera dagar.

Limianer är obotliga romantiker. De har lätt för att falla för saker de finner vackra och deras intresse bryts sällan av någonting. Om deras lilla ögonsten skulle försvinna, av någon anledning, så skulle de antagligen ta sitt liv - helt enkelt för att de vill följa den in i Dödsplanet. Därför är Limianer ganska känslomässigt avståndstagande från de flesta de träffar. Därför ser många Limianer som opålitliga, då de kan skaffa sig en familj med en människa och leva med dem, deras barn, deras barnbarn och vidare i flera generationer för att en dag ta sitt pick och pack och dra iväg med sin äkta kärlek.

Limianers samhälle och städer är uppbyggt av ett underfolk som kallas De Bruna. Mer information om dem finns i en separat tråd.

Övrigt:


En Limian kan från barnsben se dödsplanet. De kan tala med andar och se rakt in i en varelses själ för att avslöja om de följer samma moraliska godhet som Limianen själv. Den här förmågan försvinner med åldern, förutom för ungefär var tjugonde Limian, som i sin tur (i ungefär hälften av alla fall) går vidare i utbildning för att bli en Väktare. Väktare är mellanhanden mellan Adaras och det fysiska planet. De kan se personers själar, tala med de döda och avgöra om en person är värdig att komma in i Adaras eller inte vid deras död. Väktare är exakt likadana i den fysiska världen som i Adaras. I Adaras är det väktarna som har den översta makten och det sista ordet att säga till om. Den makten de har, även över andra Limianer, gör att många är obekväma i deras sällskap. Det är inte ovanligt att Väktare lever mycket, mycket ensamma liv.


------------------------------------------------------------------

Terenans Gåva [002B]

Ganarim, fullt medveten om människornas syn på byteshandel och rikedom, återvände med informationen till sin Gud i hopp om att få inspiration och vägledning till sin nästa handling.

Avataren svarade på hans kall.
"Ditt folks ankomst ska vara angenäm. Jag ska ge dig en gåva. Nyttja den väl."

Gåvan var ett berg av rikedom. Mynt, juveler, smycken. Guld, silver... och mer än man vågar drömma om. Limianerna var nu det rikaste folket i världen. Människornas rikedomsdyrkan skulle göra det enkelt för Limianerna att bli en del av deras samhälle.

Cost: 1
Förklaring: Det här är i grund och botten en rasförbättring (1+ poäng). Jag gör helt enkelt så att Limianerna är (enligt mänsklig standard) löjligt, sjukt jävla rika.
------------------------------------------------------
[002B]

Melian
En Melian, flera Melianer, de Melianerna

Historia: De Limianer som slog sig ned hos människorna i Airther har spenderat närmare en generation eller två hos dem. Det var oundvikligt att människornas äventyrliga natur och lockelse till vackra varelser skulle blandas med Limianernas naivitet och nyfikenhet. Limianer är fullt kapabla att göra barn med en människa precis lika enkelt som med en annan Limian. Det som har växt fram är en mänsklig subkultur, Melianer.

Fysik: Melianerna är bara måttligt längre än en vanlig människa. Männen har skäggväxt och bägge könen har Limianernas fagra drag. Deras hy beror på människoföräldern, och likaså ögonfärgen. De lever närmare 150-200 år och börjar inte åldras (över en snittålder på 20-30) förrän de sista 50 åren av sitt liv. De har lika lätt som människor för att bygga muskler, men målbrottet håller sig till sena 20-åren. Det tar längre för dem att växa upp.

Mentalitet: Melianerna har en underlig blandning av känslor. De har optimism, nyfikenhet och naivitet från Limianerna. De har även fått ambition, överlevnadsinstinkten och målmedvetenheten av en människa. Melianerna är inte alls lika lugna som Limianerna, men har fortfarande sina vänliga drag. (Tänk Limianer som "Lawful Good". Melianer är "Chaotic Good")

Samhälle: Melianerna håller sig i huvudsak till de mänskliga städerna (i Airther, huvudsakligen), då de ofta inte har tålamod för djupare förståelse av Limianernas kultur, lagar, regler och förordningar. De flesta Melianer har svårt att bestämma sig för ett yrke och velar runt i ströjobb fram till senare 60-års ålder. Därför är det inte ovanligt att se Melianer göra mänskligt skitjobb medan de funderar vad de vill göra av resten av sitt liv. När en Melian väl bestämt sig är de oftast trogna sitt arbete resten av livet. De har hög arbetsmoral, men deras mänskliga äventyrsanda gör att de lätt blir en smula oberäkneliga.

Cost: 5
Förklaring: 3 General och 2 Special (Race). De är trots allt till hälften Limianer.
-----------------------------------------------
[002C]

Naarer
En Naar, Flera Naarer, De Naarerna.
Subras till Limianerna

Historia: I Adaras har det varit en väldigt underlig tid sedan Limianerna och deras Råttfolk gick ut i världen. Andra arter som tog till sig Limianernas tankesätt började också få tillgång till Adaras. Alla Limianer önskade inte detta, då de anser att Adaras är en plats för dem - och bara dem. Att deras värld måste hållas ren.
Efter att de gjorde revolt i Adaras så slängde Terenan helt enkelt ut dem. De gavs namnet "Naarer", som på Limianernas språk betyder Krigshetsare.

Fysik: Naarerna är både längre (210-230cm) och starkare än en vanlig Limian. De lever även en aning längre (cirka 100 år längre, sammanlagt runt 500-550 år). Man känner enkelt igen dem på deras lätt lysande, gula ögon, som låter dem se väl i mörker. De har även mycket längre öron. Manliga Naarer är mycket muskulösare än kvinnorna, men har ett annat sinnelag. Det är inte en jämn befolkningssiffra mellan könen, då endast 30% av barnen blir kvinnor.

Mentalitet: Kvinnliga Naarer är mycket, mycket lugna och beräknande. De har ofta tre eller fyra män som skyddar henne med sina liv. Naarer tror på den "rena" Limianrasen, och tror att de vanliga Limianerna är "nedsmutsade" av den fysiska världen. Därför är Naarerna väldigt konservativa i sitt synsätt och skulle aldrig, någonsin, korsa blodslinjer med en annan art.
En Naarisk man är beskyddande. De fäster sig vid en kvinna i jämlik ålder vid tidig ålder och beskyddar henne med sitt liv tills de dör. Om kvinnan dör före sin beskyddare måste beskyddaren ta sitt liv. Därför är det många som uppfattar Naariska män som aggressiva, men de är i själva verket lika mentalt utvecklade som kvinnorna - bara att de har lite mer som står på spel.
Naarerna har egentligen ingenting emot de andra arterna i den fysiska världen. De vill inte utsättas för brott, krig, mord, våldtäkt eller annat hemskt som skulle besudla deras blod och sinne - men om de vet att de har ett klart övertag mot den som de möter så behandlar de denne väl. Med andra ord, Naarerna reser inte ut och möter andra folk - men de tar gärna emot besökare.
Naarerna är väldigt nonchalanta mot Limianer och Melianer. De anser att de inte är av samma släkte.
Naarerna försöker att hålla sig så rena som möjligt, fysiskt och psykiskt, för att visa sig värdiga att få återvända till Adaras en dag.

Samhälle: Slår sig ner på Oriri, sydväst om Iarthar, bortom bergskedjan, i ett samhälle enkelt kallat Naar.
Naarernas samhälle är konservativt och står mer eller mindre stilla i utvecklingen. De har strikta dagliga rutiner och månatliga traditioner. Deras dygnsrytm är anpassad efter natten, då de vet att det är då som det är störst chans att bli attackerad av utomstående - men framförallt för att det är svalare och de trivs bättre. De vet att Terenan ser över dem och dömer dem för deras handlingar, vilket gör att de ofta inte talar för högt - just ifall att de skulle säga något fel.
Deras ledarskap består av en härskande Drottning. Under henne står ett antal Härskarinnor, som i sin tur styr över de större släktena (klaner).
De är redo att försvara sig, men anser inte att anfall är bästa försvar. De är inte hämndlystna, men det är nästan omöjligt att få en Naar att ändra uppfattning om de väl har bestämt sig. De är envisa, tjockskalliga och ganska rasistiska.

Övrigt:

Naarerna har sin egen version av Väktare - Tjänare. Dessa är Naarer som har dött, men inte kommit till Adaras. Vissa av dem vaknar då till liv som odöda Tjänare. Dessa är inte alls som Limianernas egna Väktare. Naariska Tjänare fördömer inte folk till att bli råttor - de vill bara återfå chansen att visa sig värdig. Därför kallas Naariska Tjänare för just Tjänare, då de efter döden fortsätter att tjäna sitt folk med blind lydnad för att visa sig värdiga att återvända till Adaras. När de väl anses värdiga går de tillbaka till sin grav, lägger sig ner och dör.

Cost: 5
Förklaring: En subras! Yay! More hawt elflove! Jag hoppas det inte behövs mer poäng för att de ska få slå sig ner i Naar, med tanke på att deras samhälle är ganska litet. De är ganska få till antalet.
PS: Testa att ta bort "Na" ur ordet "Naariska" så ser ni vilket tema de har wink

[004]
ACTS

Den Första Vandringen [004A]
Limianerna inser under en kollektiv uppenbarelse att det är själviskt att stänga in sig i sin drömstad, Adaras. Alla folk har lika rätt att finna ro inför döden. Därför lämnar halva folket Adaras för att skapa sig en ny fysisk plats i Serimaria. De tar med sig en hel del Bruna (2 per 1 Limian) som börjar bygga upp Limianernas första fysiska rike; Maelean. Det ska bli platsen där de kan sprida bilden av den Välsignande Döden. Där de kan ge en vänlig bild av livet efter detta, med en försäkran från Väktare att man hamnar på en bättre plats om man helt enkelt lever med god moral.
<1>

----------------------------------------------------------------


De Svarta Skeppen [004B]
Kriget härjade långt bortom Limianernas vetskap. De räds inte dess utgång. Människornas och Velariernas öde var bortom dem.

En Väktare av Limianerna talade ut;
"De är under oss! De är mindervärdiga! Låt deras blodspilla drabba dem själva och låtom oss frodas i frid!"

Limianerna tystnade. Väktare är de högsta av Limianer - inte kan väl de ljuga? Inte kan väl de använda sig av sin position för maktmissbruk?

Mannen föll plötsligt till marken i en omedelbar död. Folksamlingen runt honom växte, och hans utseende förvandlades. Hans hår fick en grön ton, hans hy började gnistra. Hans form och ansikte ändrades. Han blev någon annan.

"Jag är Terenan, er skapare. Tiden för falska profeter och otydliga meddelanden är över. Jag är er Härskare. Jag skapade Adaras. Jag skapade er. Jag önskar blott att vägleda er till framgång och godhet."

Väktare bland folksamlingen fick näst intill en chock. De kunde se rakt in i själen på mannen. De såg hur den formades, hur den ändrades. Många Väktare vek undan blicken, andra hänfördes av beundran och tillbedjan. Det var sannerligen Guden själv!

Under de kommande dagar slår sig Terenan ner i Maelean som en levande inkarnation. Han samtalar med sin vän Ganarim om att deras folk ska resa västerut för att bilda en fredlig allians med människorna. Ganarim hänförs av idén och med Terenans hjälp sjösätter de arton svarta skepp en vecka senare. Arton skepp med 15 män och 15 kvinnor vardera. Dessa pilgrimer och upptäckare ställde mer än gärna upp på att få se den nya världen. Med sin Guds välsignelse seglade dessa över havet för att slå sig ned i människolandet Airther. Väl där önskar de bli en stor del av samhället, med lovord om handel (med Maelean), långt liv (från Aidrennas välsignelser) och svuren fred deras folk emellan. Vad Limianerna inte vet om är Airthernas bristande samhörighet - något som Limianerna per automatik kommer att försöka sammanföra till ett ordentligt rike.
Ganarim och Aidrenna seglar i de främsta skeppen, övertygade om att Airtherna kommer att ta emot dem väl.

Sammanfattning; Limianerna vill "claima" Airther och indoktrinera dem i sin vackra världsbild! Att Terenan kliver ner som en avatar kommer inte förändra någonting, utan är mer fluffmässigt. Han kan dödas som vem som helst, det är blott ett verktyg för att tala till folket. I själva verket existerar han simultant som gud och avatar, detta är endast för att hans folk enklare ska fatta vad han säger blaugh .

Dessutom vill han banga heta Limianbabes. lol

Ganarim och Aidrenna används i denna act för att underlätta intigrerandet av Limianer och Människor.

<2>
----------------------------------------------------------------

Den Andra Vandringen [004C]

Beskrivning: Terenan såg sitt folk växa sig rastlösa. Det ursprungsfolket som levde kvar i Adaras avundade sina systrar och bröder i den fysiska världen.
"Vi vill känna!" sa de.
"Vi vill leva och upplevas!"
Terenan visste att dagen skulle komma. Det här var den riktiga anledningen till att Dödsdalen kom till existens. En portal öppnades från Adaras till Dödsdalen, där hans folk skulle få bygga sin nästa stad: Kardian.
De som stannade i Adaras återvände till sina liv, förundrade över sin arts obeskrivliga äventyrlighet...

<1>
-------------------------------------------------
[004D]

De Självständiga
skapelsen av Vriistadh.


Beskrivning: Efter lite över en generation av råttfolk i världen så har förvånansvärt många uppnått Förlåtelsen. Maelean och Kardian hade snabbt blivit framgångsrika städer genomströmmade av liv - men De Vita råttorna önskade något mer. De sökte att göra sig självständiga.

Terenan gav dem sitt godkännande att söka sin lycka i världen på egen hand och hälften av alla Vita råttor lämnade Maelean och Kardian satt segel mot Nordpolen för att upprätta sin egen, självständiga stad: Vriistadh.

Beskrivning - Vriistadh: Vriistadh använder sig av naturliga varmvattenströmmar för att få frukt och grönsaker att växa på mindre platser utan att störa den överliggande kylan. De Vita livnär sig på fiske, jakt, byteshandel med alla vänligt inställda raser och odling. De är ett produktivt folk och visar sin flitighet i sin arkitektur och i sin dyrkan av Terenan i vardagen.

Cost: 1
Förklaring: Det är en act, mer eller mindre. Jag jämför det lite med mina tidigare acts där Limianerna flyttat på sig. Aight? :]
----------------------------------------------
[004E]
För Fred och Folk
De som Ichtar väntar på

Merel Terenan lyssnade på sin makes oroliga ord. Han såg sitt folk frivilligt vandra iväg till styggelserna i väst, för att aldrig återvända. Han beklagade sig över sitt folk och sin roll som kung - han ville vara där! Han ville slåss med sitt folk!

Merel lugnade sin makes rastlösa sinne och viskade:
"Det finns inget rätt med det som händer i väst. Alliansen behöver oss, det nya kungariket. De behöver se att vi är redo att göra allt för att frid ska lägga sig över vår värld. De behöver se att vi är en av dem. De behöver se oss stå bredvid dem, med fanan hög."

Abrahim, den första kungen av Airther, talade till folket, och folket lyssnade. Som en man vald av Airther var hans ord sanna och klingade i samton med folkets röst. När han sa att det var dags att rusta för krig var inte reaktionen rädsla eller ilska; Det var glädje.

Airtherna rustade sina skepp för en lång resa till Ichtar, där de skulle slås ihop med sina allierade. Vad man ännu inte hade räknat med var Terenans planer...

Terenan talade till sitt bestraffade folk, råttorna.
"Mitt kära folk! Ni olyckligt lottade, ni bestraffade och slagna! Tiden för er Förlåtelse är kommen! Äntligen får ni den chans ni har väntat på, att få bevisa er värdiga av ett fritt liv! I väst samlas en stor armé av våra allierade, för att krossa ett hot av inhumana styggelser. Vi tänker inte stå och se på när vår värld faller i kaos! Vi tänker inte vända ryggen till de som slåss för vår frihet! Sanna mina ord, för ni olyckligt lottade som höjer sitt svärd mot monstren i väst - skall förlåtas!"



Den religiösa fanatismen som brusar genom råttfolken är enorm och en primal kraft i sig. De vandrar i tusental utan minsta tvekan, inställda på att ta tillbaka sina liv. De känner Terenans närvaro strömma igenom dem när deras enkla shamaner plötsligt kan åkalla ren dödsmagi i fruktansvärda besvärjelser.
Även några av de Vita går med, för att behålla sin ära. De Bruna och Svarta numrerade i tusental, svärmandes över hamnområden i Maelean, Kardian och Vriistadh för att få plats på de Limianska skepp som seglade mot Ichtar.

Med Griia Terenan i spetsen seglar det samlade folket av Airther och Råttfolken mot Ichtar. Det var början på krigets slut och fallet av en tyrann.
(De seglar mot "kokosnötsbukten", alltså den bukt alldeles ovan den blå markeringen i Ichtar, där de ska möta upp sina allierade)


Cost: 2
Förklaring: En act för att samla råttfolken (genom avataren, som redan skapats) samt för att peta på kungen i rätt riktning. Han är redan positivt inställd mot kriget, så det här förändrar egentligen inte så mycket - mer än att det organiseras ett anfall. En poäng läggs till ytterligare för att råttfolken går in i en religiös FRENZY mot fienden, och har fått tillgång till dödsrikets magi.
Dock bör man ha i åtanke hur mycket som faktiskt skickas från Airther. En demigud (Griia) Tre olika subraser drivna in i frenzy (Råttfolken) samt självaste Airthers krigare.
-----------------------------------------------
[004F]
< Effect 9 >
5 grund
+4 antal extra counters

Raised by death

Alla homovelarier dör samtidigt. I Dorhive gör det att majoriteten av befolkningen dör. Där skapas en otrolig mängd nekrater. I Dorhives huvudstad uppstår så många nekraater att de koaliserar till en super nekraat.

Förutom att super nekraaten är större än andra nekraater så har den även en förmåga. Varje gång den tar ett liv så kan den "lifta" med personen till dödsplanet. På dödsplanet så är den omgiven av död och behöver inte död för att fortsätta sin existens. Som nekraat så gillar den dock fortfarande död och "vandrar" då och då tillbaka till världen för att njuta av några utsökta dödar innan den liftar tillbaka igen.

Super nekraaten kan ses särskilt när stora mängder folk dör av olika anledningar. Då kan han stå på någon hög plats och observera för att se om någon ytterligare super nekraat nångång skulle uppstå.
-----------------------------------------------------
[004G]

Beskrivning: Terenan har blivit getingstucken. Han f*cking hatar getingar. Därför går han ut på sin balkong, svär högljutt och får alla j*vla getingar i hela världen att lägga sig ner och dö.
"Fy fan vad jag hatar getingar" talar han ut.
Världen surrade till i ett smärtfritt pip, sen dog varenda jävla geting.

Effekt: Alla jävla getingar dör. Allihop. Detta påverkar på något mystiskt vis inte djurlivet överhuvudtaget, för alla tycker att getingar är cp-bögar som förtjänar det.
Jävla getingar.

Cost: 1
Förklaring: Jag tar en "Death" poäng för det här. Jag hatar getingar. Fy fan.

[006]


Terenans Lag
De Dödas Ord [006A]
Redan innan den Döda Stadens skapande fanns Lagboken. Ett skrivet reglemente med sidor av silver, vars text är oläslig för de som saknar rent hjärta. Limianernas moraliska lagar och förordningar, deras förhållningssätt och bestraffning står skrivet.

Boken finns i de flesta Limianska hushåll, men det finns endast ett original. Detta original vilar säkert i Adaras, där den endast får läsas av Väktarna.

Boken är närmare 1800 sidor lång. Dess text är liten, men tydlig. Varje sida kan jämföras med våra egna A4 i storlek, med ungefär 4cm extra på längden.

Bokens självaste existens har gett upphov till laglydigt och moraliskt korrekt beteende hos Limianer. De har växt upp med uppfattningen att lagar är till för att lydas. Vare sig de är i sitt hemland eller inte så kommer de alltid att följa sina egna lagar, då dessa är de enda sanna lagarna.

Ty så är det skrivet i Terenans Lag.
Ty så ska det alltid vara.


---------------------------------------------------

Dödens Klocktorn

[006B]

Historia: När staden Maelean grundades så var Limianerna och deras råttfolk ännu inte vana vid att behöva sova, äta och vila. Därför byggdes ett klocktorn som ringde en gång var tolfte timme. Först ringer den för vila och fritid, sedan för arbetsdagens start.
Nu har Limianerna och råttfolket anpassat sig och behöver inte längre klockan för att hålla en jämn takt under arbetsdagen. Men klockan har, genom Gudens Avatar, fått en ny innebörd. Den ringer dock fortfarande var tolfte timme.

Beskrivning: Klocktornet i sig är placerat på en klippa i utkanten av Maelean. Den kan höras klart och tydligt ner till staden. Den är närmare 12 meter hög och skapad i bastant metall, gjuten i ett enda stycke med stödpelare som går ner långt i berget. Dess klang är väldigt rytmisk, men dov. Man känner vibrationerna från den mer än vad man hör den - vilket gör att de hus som bor på södraste delarna av Maelean har inga glasrutor - av säkerhetsskäl.

Färdigheter: Klocktornet ringer var tolfte timme, men har en speciell förmåga. Om man utför något som bryter mot Terenans Lag på ön där Maelean är placerat så hör man klockan slå, om och om igen, väldigt högt. Vibrationerna är höga nog för att få ens trumhinnor att knastra av smärta. Det är bara den som utför brottet som hör klockan, och det försvinner inte. Det finns tre sätt att bli kvitt ljudet av klockan när man väl har utfört ett brott:
1. Lämna staden omedelbart.
2. Rapportera till en väktare och begär att få göra bot för dina brott.
3. Vänta till nästa tolvslag. Då kommer man nämligen att höra klockan i en så enormt hög ton (bara förövaren, övriga hör i normal ton) att trumhinnorna bokstavligen exploderar. Ibland så våldsamt att man dör på kuppen. Efter tolvslaget blir man som bäst döv, och kommer aldrig höra klockan igen.

Cost: 1
Förklaring: Det är en ganska simpel artefakt. Jag vill ha lite såna här små roliga saker i Limianernas huvudstad ^^
---------------------------------------------------------
[006C]

Psykosensuell Residuum
Själsdamm, Andesaften.

Beskrivning: Limianerna har studerat döden och dess effekter sedan de kom till Ver'Nestorian. Nyligen fick de en snilleblixt - att undersöka platser där folk dör, snarare än kadavren i sig. Under sina undersökningar har de snart funnit något till synes obetydligt - som de har lärt sig att använda.

Psykosensuellt Residuum. När en individ dör lämnar den efter sig en svag signatur som liknar den själ de hade i livet. Med andra ord, en slags spöke - ett själsdamm. Denna signatur ligger kvar obrukbar, men kan upptäckas av de som har kontakt med dödsplanet. Den gör ingenting, men man kan i alla fall se den.

Användbarhet: Psykosensuellt Residuum kan samlas och destilleras till flytande form av skickliga Nekromister (Limianers namn på Alkemister som sysslar med Psykosensuellt Residuum). Detta kan sedan användas till olika ting. Det vanligaste är att det kan, i flytande form, ge en simpel själ till ett tidigare dött objekt. På så vis kan de göra enkla tjänare och återuppväcka döda husdjur (dock så skulle de bli mycket, mycket smartare - så Nekromister undviker gärna detta). Det är mer eller mindre Själ på Flaska. Det tar lång tid att destillera och kräver ett minimum på 15 individers signaturer för att kunna få en användbar mängd Psykosensuellt Residuum.

Man kan dricka det utan bieffekt eller effekt. Det passerar helt enkelt genom kroppen som vatten och blir ett riktigt dyrt själspiss. Om man å andra sidan häller ut en flaska Residuum i en skål tomatsoppa så får du... *flämt*... en tomatblobb!

Cost: 2
Förklaring: Det är ett föremål, 1 poäng i grund. Men den här grejen är så sjukt awesome så det är lätt värt 2 poäng.
----------------------------------------------
[006D]


Transportstenar

Historia: Limianer är ett mycket naturligt, men samtidigt onaturligt, folk. Denna obalanserade balans, levande självmotsägelse, oxymoron, gör att de ibland har en underlig inverkan på världen runt sig. Transportstenar är resultatet av Limianernas underliggande magiska förmåga, som gestaltar sig i mentalt förflyttningsbara mineraler.

Beskrivning: Transportstenar är stenar som är stora nog för att frakta en till två individer. Så länge en Limian (och upp till en ytterligare passagerare) finns i en stad med många andra Limianer kan de levitera fram på dessa såkallade transportstenar. Det går inte särskilt fort, men det är kul och inte alls ansträngande. De är svåra att rubba och välter så gott som aldrig. De kan åka upp till 20 meter upp i luften och i en hastighet på upp till 30km/h. De funkar endast där många andra Limianer finns (10 Limianer per Transportsten som används, kan man uppskatta).

Cost: 1
Förklaring: Ett föremål som finns på platser där det finns många Limianer. Ganska basic.
---------------------------------------------
[006E]

Den Sorgsna Kvinnan

Beskrivning: Utanför Airthers kungliga slott står en sex meter hög staty. Den restes som en gåva från Terenan till människorna, men kan likväl användas av vem som helst.

Statyn är helt i guld. Terenan inspirerades av en sörjande kvinna som han fann vid en mänsklig begravning.

Kraft: Den Sorgsna Kvinnan har förmågan att lyssna till sina åhörares problem. Hon lyssnar, och om deras lidande är orättvist så fäller hon tårar av guld. Dessa kan enkelt användas som betalning. Hon vet om man ljuger, och om man försöker lura henne så händer absolut ingenting.

Cost: 1 (Special - Guld!)
Förklaring: Jag hade en poäng kvar och en kul idé där jag fick använda mig av Guldspecial ^^. Jag kan ju inte låta en poäng vara oanvänd!