De som Ichtar väntar på
Merel Terenan lyssnade på sin makes oroliga ord. Han såg sitt folk frivilligt vandra iväg till styggelserna i väst, för att aldrig återvända. Han beklagade sig över sitt folk och sin roll som kung - han ville vara där! Han ville slåss med sitt folk!
Merel lugnade sin makes rastlösa sinne och viskade:
"Det finns inget rätt med det som händer i väst. Alliansen behöver oss, det nya kungariket. De behöver se att vi är redo att göra allt för att frid ska lägga sig över vår värld. De behöver se att vi är en av dem. De behöver se oss stå bredvid dem, med fanan hög."
Abrahim, den första kungen av Airther, talade till folket, och folket lyssnade. Som en man vald av Airther var hans ord sanna och klingade i samton med folkets röst. När han sa att det var dags att rusta för krig var inte reaktionen rädsla eller ilska; Det var glädje.
Airtherna rustade sina skepp för en lång resa till Ichtar, där de skulle slås ihop med sina allierade. Vad man ännu inte hade räknat med var Terenans planer...
Terenan talade till sitt bestraffade folk, råttorna.
"Mitt kära folk! Ni olyckligt lottade, ni bestraffade och slagna! Tiden för er Förlåtelse är kommen! Äntligen får ni den chans ni har väntat på, att få bevisa er värdiga av ett fritt liv! I väst samlas en stor armé av våra allierade, för att krossa ett hot av inhumana styggelser. Vi tänker inte stå och se på när vår värld faller i kaos! Vi tänker inte vända ryggen till de som slåss för vår frihet! Sanna mina ord, för ni olyckligt lottade som höjer sitt svärd mot monstren i väst - skall förlåtas!"
Den religiösa fanatismen som brusar genom råttfolken är enorm och en primal kraft i sig. De vandrar i tusental utan minsta tvekan, inställda på att ta tillbaka sina liv. De känner Terenans närvaro strömma igenom dem när deras enkla shamaner plötsligt kan åkalla ren dödsmagi i fruktansvärda besvärjelser.
Även några av de Vita går med, för att behålla sin ära. De Bruna och Svarta numrerade i tusental, svärmandes över hamnområden i Maelean, Kardian och Vriistadh för att få plats på de Limianska skepp som seglade mot Ichtar.
Med Griia Terenan i spetsen seglar det samlade folket av Airther och Råttfolken mot Ichtar. Det var början på krigets slut och fallet av en tyrann.
(De seglar mot "kokosnötsbukten", alltså den bukt alldeles ovan den blå markeringen i Ichtar, där de ska möta upp sina allierade)
Cost: 2
Förklaring: En act för att samla råttfolken (genom avataren, som redan skapats) samt för att peta på kungen i rätt riktning. Han är redan positivt inställd mot kriget, så det här förändrar egentligen inte så mycket - mer än att det organiseras ett anfall. En poäng läggs till ytterligare för att råttfolken går in i en religiös FRENZY mot fienden, och har fått tillgång till dödsrikets magi.
Dock bör man ha i åtanke hur mycket som faktiskt skickas från Airther. En demigud (Griia) Tre olika subraser drivna in i frenzy (Råttfolken) samt självaste Airthers krigare.
